Jag har fått en lagom lätt uppgift av min diabetesläkare till nästa vecka. I och med att jag ska vara borta i (minst) ett år så behöver jag ta med mig mediciner som räcker hela denna period. Jomenvisst.

 

Insulin: Jag har sprutor som laddas med insulinampuller. En sådan ampull räcker runt 5 dagar (+/- en dag beroende på hur mycket insulin jag tar). Varje förpackning innehåller 5 ampuller. 5*5 = 25 dagar för en förpackning.  Om jag räknar på 365 dagar så blir det 14.6 förpackningar - alltså 15 stycken. Men sedan är det ju bra att ha lite mer - för säkerhetens skull - så säg 20 förpackningar (ja, om någonting skulle hända).

 

Okeeej. Men det var inte slut där. Nej, för jag har två olika sorters insulin. Ett annat vars ampull räcker ungefär lika länge, så säg 20 förpackningar där också.

 

Nu då? Klart? Nä...

 

Pennkanyler: Första gången jag var på apoteket och hämtade ut mina mediciner så kände jag mig smått som en missbrukare. Jag fick allvarligt talat en kasse - stor som en plastkasse från ICA - fylld av kanyler. Jodå, det kändes fullkomligt normalt. Nu lär det ju inte bli så mycket bättre...

 

En kartong med engångskanyler = 100 stycken. Räkna med att jag använder 4-5 stycken kanyler per dag = 28-35 per vecka = 120-150 st per månad. Alltså över en kartong per månad. Så säg 20 kartonger också. Japp. 20 kartonger kanyler. Låter jättebra det där.

 

Blodsockermätare: En duktig diabetiker testar sitt blodsocker ofta och noggrannt. Sedan har vi den där andra gruppen som inte testar sitt blodsocker lika ofta eller noggrannt för den delen heller. Jag erkänner. Jag tillhör den senare kategorin. I början var jag tokduktig och förde journaler över allt som hände, lärde mig hur allting fungerade och så, men sedan så blev jag trött på att vandra omkring som en levande nåldyna, så jag drog ner på testandet (i samråd med min läkare). Sedan (ajaj, förlåt alla läkare) så har det kunnat gå dagar, veckor och till och med månader utan att jag har testat mina värden. Meeeen - ingen fara på taket - jag har av någon konstig anledning lärt mig att känna hur jag ligger till. Visst, att känna om man är låg eller hög är inga konstigheter, men att känna lite mer exakt hur man ligger - där är jag. Och så länge jag sköter mig så är alla nöjda och glada.

 

Så, för att återgå till det jag började med - blodsockermätare - jag ska ta med mig två mätare, två stickare (vad det nu heter...), ett gäng (läs typ 50) nålar till stickarna (vad heter det egentligen?) och ett gäng (läs typ 200) blodsockermätarstickor (ja, alltså de där som suger upp blodet och säger hur duktig jag är).

 

Annat: Ja, lite annat behövs ju också - extrasprutor om mina skulle gå sönder, extra kanyler (inte bara sådana vanliga som jag skruvar på mina ampuller, utan mer "riktiga" kanyler, kylväska för de varmare dagarna och lite annat kul.

 

Känns som att halva min packning kommer att bestå av medicin...